Utflykten...

Solen strålade i parken och vi njöt alla tre av det härliga vädret. Efter vår mumsiga picknick promenerade vi till dammen, där Liten matade ankorna. Givetvis med solglasögonen på, de ska på så fort solen skiner...

Och ankorna, de var nog glada över att få lite mat. Men lite bråkiga var de allt idag och bet och jagade varandra. Mycket spännande att titta på...

När ankorna var mätta promenerade vi vidare, Liten skuttade glatt runt på stenar över lilla bäcken och vi tittade på sälarna i säldammen.

Vi kom alldeles lagom fram till pingvindammen, just precis när de skulle få mat. Massa fisk och lite uppvisning senare så gick vi vidare upp i skogen.

Att promenera i skogen var dock ganska jobbigt tyckte både mamman, Liten & mormorn. Det var backigt och gnälligt. Vi roade oss med att plocka vackra höstlöv längs med vägen och vi vilade på träbänkar emellanåt. Liten blev dock gnälligare och gnälligare ju fler krökar vi passerade utan att stöta på den efterlängtade lekparken. Mamman blev också grinigare och grinigare. Men mormorn löste det hela med ett par kex och så var Liten sprudlande glad igen. Tänk att det kan vara så enkelt att vända ett dåligt humör, mamman hade inte en tanke på att han kunde vara hungrig...

Sedan lekte han glatt i lekparken tills mamman & mormorn var så kalla att vi bestämde att det var dags att åka hem efter en mysig dag i parken. Bara mamman kan lära sig komma ihåg att Liten blir megagnällig när han är hungrig...